NATIONELL STRATEGI FÖR ATT STÄRKA JUDISKT LIV I SVERIGE

I början av året överlämnade Maria Arnholm sitt utredningsförslag till nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige till kulturminister Parisa Liljestrand. Syftet med Maria Arnholms utredningsuppdrag var att beskriva hur Sverige ska kunna fullfölja sina internationella åtaganden som formuleras i den ramkonvention som Europarådet fastslagit för minoriteter. I vårt land finns fem nationella minoriteter och det övergripande målet är att de ska känna sig trygga och kunna utveckla sin kultur. Det finns även en språkstadga för minoritetsspråk – Europeiska stadgan om landsdels-, eller minoritetsspråk.

Förslaget till nationell strategi formulerar fem målsättningar:  1. Judar i Sverige kan leva öppet, tryggt och säkert 2. Det finns goda möjligheter att leva ett judiskt liv och att överföra judisk kultur och traditioner till barn och unga 3. Det finns stärkt kunskap, utbildning och forskning i judiska studier och om judiskt liv 4. Judisk kultur och svensk-judiskt kulturarv är mer synligt i det svenska samhället 5. Det offentligas arbete med jiddisch är relevant och framåtsyftande.

Maria Arnholm föreslår ett tioårigt åtagande, där en nationell samordnare ska leda ett arbete som involverar flera nivåer, som stat, kommuner, regioner, civilsamhälle och individer i den judiska minoriteten. Arbetet ska inledas nästa år, vilket är ett jubileumsår; då är det 250 år sedan judar fick möjlighet att bosätta sig och att utöva sin religion i Sverige.

Utredningen framhåller vikten av att äldre judar ska garanteras att även på ålderns höst kunna leva enligt judiska traditioner på äldreboenden, säkerställa brit milah (omskärelse av pojkar) och att stödja judisk litteratur. Vidare efterlyser utredningen en bättre definition av konfessionella inslag i skollagen. Det måste, enligt utredningen, finnas goda möjligheter att leva ett judiskt vardagsliv här och att överföra sina judiska traditioner till barn och unga. I skolan kan även jiddisch bevaras och utvecklas.

I samband med presskonferensen i Judiska museet berättade Maria Arnholm att Hamas anfall på Israel den 7 oktober skedde alldeles mot slutet av utredningens arbete.

”Detta är något som fått åverkningar för judar individuellt i många länder, vilket har understrukit behovet av att jobba framåtriktat och säkerställa judiskt liv här för kommande generationer. De hinder vi har sett är antisemitism och den rädsla det leder till för institutioner och individer”, sa Maria Arnholm.

Maria Arnholm avslutade med att om utredningens trettio förslag ska bli verklighet krävs att utredningens strategi går från ord till handling. Därför föreslås att pilotkommuner ska utses med inriktning på att satsa på judiskt liv och att stärka judars ställning.

Mot bakgrund av utredningens förslag finns skäl att påminna om Liberalernas krav på ett förbud av religiösa friskolor, vilket antogs på det senaste landsmötet i höstas. Ett sådant förbud skulle dock sannolikt strida mot Europakonventionen till vilken Sverige är förbunden. Den är svensk lag och ska återspeglas i alla rättssammanhang.

Rätten till utbildning är en rättighet som ger varje barn rätt att delta i den undervisning som finns i varje land där man bor. Men rätten till utbildning anses inte ge staten någon rätt att inrätta särskild form av skola eller subventionera en särskild form av utbildning.

EU:s rättighetsstadga säger att förutom att föräldrarnas religiösa övertygelse ska respekteras – föräldrarna företräder sina barn – ska även föräldrarnas önskemål om pedagogik räknas med.

Skollagen ska stämma överens med Europakonventionen, som har en särställning i den svenska Regeringsformen: Ingen svensk lag får strida mot Europakonventionen. I klartext betyder det att man sannolikt inte kan införa ett förbud mot exempelvis judiska skolor. Det är något för framtida landsmöten att fundera vidare på.

Annika Westh