Följderna av Kina och Rysslands politik

Rysslands angreppskrig mot Ukraina, och Kinas stöd till samma land, får många konsekvenser. Det handlar om kriget här och nu, om handelsströmmar och om vilka som är vänner och fiender i en allt mer splittrad värld.

Men det finns en fråga som lyser med sin frånvaro. Man kan tycka vad man vill om den ”Pax Americana” med USA som världsledare som funnits under tiden i vart fall efter andra världskriget. Men det världssamfund som då utvecklades gjorde det på en grund av tankar, likartade med de som formade de västerländska demokratierna. Eftersom världen inte är perfekt, diktaturer blandas med demokratier och allt däremellan, kan man inte göra en direkt översättning. Men det finns spår av denna samhällsbyggarsyn inom många områden. Inte minst när det kommer till handel.

Den globaliserade handeln och välfärdstillväxten har byggt på att stater ska kunna känna sig hyfsat säkra när de handlar med varandra. Det har funnits ett system som säkerställer att små och stora stater är någorlunda jämbördiga. USA har inte kunnat ta sig vilka friheter som helst för att utvidga och befästa sin position som världens starkaste makt, ekonomiskt, kulturellt och militärt.

Det som nu sker med diktaturens Kina som strävar efter att ta över den rollen, med det auktoritära Ryssland och med en allt svagare demokratisk rörelse i världen, är att själva grunden för detta system ifrågasätts. Såväl Kina som Ryssland strävar efter att det är den starke som ska bestämma, och de svagare lyda. Det är de starka staternas vilja som definierar vad som är rätt. De strukturer som byggt upp välståndet genom hyfsat fri och öppen handel skakar. Till del beror det på att inte ens de demokratier som varit dess beskyddare värnat dessa strukturer. Handelshinder, oavsett om det handlar om tullar eller gynnande av det egna näringslivet, har blivit allt vanligare. Men det är ingenting mot det som riskerar komma.

I det perspektivet är det kommande presidentvalet en ödesfråga också för världshandeln. Kommer USA att vända sig än mer inåt även i detta? Kommer de globala handelsstrukturerna att hålla? Inte minst gäller det de länder i Afrika som är i behov av en fri och öppen handel. Och hur ska Sverige agera i ett läge i en värld där olika poler, med olika syn på människa, stat och globalism, konkurrerar med varandra?